Ett paket

I fyra månader har jag stirrat på apotekspåsen som hänger i tamburen utan att ta tag i saken. Påsen är fylld av sprutor och rester av IVF mediciner från vårens runda. Egentligen hade jag tänkt returnera innehållet till apoteket redan på våren men det blev bara inte av, det kändest så definitivt att det bara inte gick. 

Igår fick vi äntligen hem ett stort paket som gav mig en puff, jag är redo att lämna medicinerna bakom mig. Dom är en del av vår historia, en del av mig, men framförallt en del av lillebror som växer i min mage. Jag har bearbetar hela processen i nån vecka nu genom att tvätta och organisera Leons gamla babykläder. Det känns bra nu, jag börjar tro att han kommer till oss påriktigt vår lillebror. 

Allt har sin mening, även en skitjobbig IVF-process. 

Paketet jag pratar om är mammalådan2016

Elefant

Sympatiserar med diabetiker just nu av den simpla anledningen att jag är skit trött på nålar. Får snart elefantskinn på magen.

IVF

Först tänkte vi hålla allting hemligt, som vår lilla hemlighet. Sedan var nästa plan att berätta på jobbet eftersom hela processen kräver sjukskrivning etc. Efter det har några nära undrat och slutligen konstaterade vi att vi inte vill dölja processen. IVF är så vanligt, vi är så många som går den längre vägen till barn, att det är viktigt att prata om det. Fakta är att endast de som genomgått, eller genomgår, behandlingar för att få barn kan förstå processen. Kan förstå den tunga vardagen och känslan av att drunkna (turvist i alla gravida kvinnor, turvist i alla mediciner och kontroller). 

Jag vill inte dölja något, det skapar ingen förståelse. Jag vill hellre visa hur det kan se ut när man försöker få barn den längre vägen. Vår resa är inte normen men vår resa är heller inte ovanlig. 

Jag är skit trött på nålar, jag vill spy av bara tanken. Jag är trött, illamående och min mage bränner. Jag är andfådd och orkar knappt gå i trappor. Min mage ser ut som en plätt med blåbärssylt på, full i blåmärken och sticksår. Men framförallt är jag medveten om att allt detta inte behöver medföra någon graviditet. Vi har en 30% chans att lyckas, 30%! Tycker vi förtjänar minst 50!!

Såhär såg min morgon ut, två olika sprutor, en apotekspåse full av använda sprutor och en trött ivf-resenär!

Trasig kropp och mediciner

Möter gick bra, vi kör på tre olika mediciner. Gonal-F för att stimulera, en skild medicin som bromsar inför äggplock och en sista som "släpper äggen lösa". Före allt detta får jag smälla i mig gift, p-piller. Vi kör på piller nu så att det lättare går att planera hela proceduren.  Läkaren var en ung kvinna, mycket trevligt, men onödigt försiktig i min smak. Hur som haver, nu händer det inget på den här fronten för en längre tid framöver och vi fokuserar på annat!

Leon har dagisdag imorgon och jag jobbdag, efter det checkar vi ut och njuter av en familjehelg!

ballong

Som en ballong!
Dessa hormoner tar en sån sjujäkla tid att rinna ur kroppen på mig. Det är samma sak typ varannan gång och hela jag blir uppsvälld och trött. Kroppen känns inte dom min och mitt humör går utöver mannen min som inte förtjänar det. Jag försöker att skärpa mig och dricka vatten för att spola kroppen, inbillar mig att det hjälper..

julpaus

Var hos läkaren igår och summerade upp "behandlingen". Testrundan med gonal-f är officiellt över och nästa år får vi veta dosering inför IVF. Förutom en nåldyna (röda prickar) till mage så känns det skönt att det är över. Nu får nålarna och medicinen ligga i kylskåpet några månader  och kroppen får återhämta sig. Vätska har jag samlat 1-2 kg men det lär lägga sig inom en vecka-två.

Jag var säker över att jag inte skulle klara av att ta sprutorna själv men det har varit förvånansvärt lätt. Självklart finns det många sysselsättningar som vinner sticket men belöningen i slutet är så bra att det är lätt att bita ihop!

nåldyna

Min mage ser ut som en nåldyna med en massa små röda prickar efter både gonal-f och pregnyl. Jag sparar er synen men ni kan föreställa er rödahund eller vattkoppor. Inga andra biverkningar idag vilket är sjukt skönt. uppsvälld, fylld av vätska är vardag men det lär sätta sig efter en vecka. Imorgon får vi veta hur kroppen har reagerat på medicinerna efter att hela dosen är tagen (hoppas hoppas att de hittat rätt mängder och att personalen är nöjd). Känner mig lite som en labbråtta men hej, vad gör man inte för sina barn...

Bränner

Två dagar av gonal-f bakom och några få biverkningar känner jag. Kring stället där jag stuckit mig bränner det en del, inget farligt men så att det känns. Magen känns uppsvälld och kroppen samlar vätska så som jag alltid gör under behandlingarna. Att sticka själv var inte så obehagligt som jsg hade trott och det känns knappt eftersom nålen är så liten (tunn, lång är den nog).
Imorgon får jag veta hur kroppen reagerat på nya medicinen och förhoppningsvis får vi höra en liten plan inför nästa vår. Spännande tider vi lever i!

hög på hormoner

Doseringen för testrundan låter som följande:

dagarna 3-7 5mg letrozol (två tabletter)
dag 8 en dos på 50 av Gonal-f
dag 9 en dos på 50 av Gonal-f
sedan kollar de upp situationen för att se hur kroppen reagerat på nya doseringen och framförallt då nya medicinen.

Gonal-f

Om  nån månad kommer vi testa nya mediciner, den här gången gäller det Gonal-f som jag kommer ta som stöd till Letrozol. GONAL-f innehåller ett läkemedel som kallas follitropin alfa som är en typ av ”follikelstimulerande hormon” (FSH). Medicinen används för att bland annat utveckla flera folliklar som sedan frigörs. Gonal-f tas med hjälp av nål och proceduren sköts hemma. Även om just denna medicin är ny så är vi bekanta med nålar från tidigare. 

Vår läkare vill också gärna pröva sig fram med doseringen eftersom det finns stor risk för överstimulering, vilket kan resultera i ett varv på sjukhus med lite otur. Negativa sidan till just Gonal-f om allt går som planerat är priset. Vår första dosering (pennan) kostar ca 200€ så man önskar att man inte behöver leka med doseringen i onödan.