Käyrille

Idag var livet kanske lite onödigt spännande. Efter en tyst natt i magen, en växande huvudvärk och en stillsam bebba som vanligtvis gör rackartyg precis helatiden, beslöt jag för att ringa in till TYKS. Rekommendationen var att direkt komma in och kolla situationen. Jag var inte något värst orolig eftersomjag  med dopplern hemma hört hjärtljuden. Orsaken att jag ribgde var för att få riktlinjer på hur länge jag kan vänta eller försöka få ihop 10 rörelser/h. Nå, heidi tog emot Leon och jag fick besöka TYKS. Det var märkvärdigt nog mycket skönare att komma till mödrapolin utan värkar eller andra problem. Över en timme tog de hjärtljuden och sedan en ultra på det. Ungen mår bra men fick som uppgift att följa ned eget mående och återkomma om något ändras. 

Nu sover jag nog gott, var på helspänn efter sjukhusbesöket, vem gillar nu sjukhus?